Ett samspelt par vid orgeln

Olle Elgenmark och hustrun Agneta ger samma konsert som för 45 år sedan

Hanna Sofia Öberg, Norrköping                                  

 

Olle Elgenmark spelar och hustrun Agneta vänder blad under jubileumskonserten på lördag. Det är inte längre

någon stor sak för Agneta att bläddra på rätt ställe. Efter 45 års övning sitter det nästan i ryggmärgen.

 

År 1955 gav Olle Elgenmark en orgelkonsert i Stockholm med flickvännen Agneta som bladvändare. På lördag, på dagen 45 år senare, ger de samma konsert i Matteus kyrka.

Olle ser koncentrerad ut. Med glasögonen nerhasade mot nästippen läser han noterna. Händer och fötter flyger blixtsnabbt över tangenter och pedaler.

Hustrun Agneta sitter bredvid honom på pallen och ler lyckligt. Handen rör sig lite i takt med musiken, hela kroppen gungar med. Samtidigt följer hon uppmärksamt var i noterna Olle befinner sig och bläddrar i rätt ögonblick.
När Olle slagit de sista pampiga ackorden och tonerna klingat ut i Matteus kyrka kan hon inte låta bli att luta sig fram och ge honom en puss på kinden.

Olle gnider sig i pannan och bläddrar i noterna. Att spela Back kan vara ansträngande.
- Bara det här avsnittet kräver flera hundra övningstimmar,

säger han och pekar på några takter i  ett stycke längre fram i boken han spelat ur.

 

Debut som bladvändare

Olle och Agneta träffades den 6 maj 1955 i Stockholm, på Olles studentuppvaktning, dit Agneta gick för att de båda var medlemmar i Kristliga gymnasistföreningen. Agneta berättar:
- Det sa klick under kvällen. Olle frågade: Vill du vända blad åt mig?
Tre veckor senare, den 27 maj, gjorde Agneta debut som bladvändare, i S:t Johannes kyrka i Stockholm.
Programmet hade Olle själv satt samman, med bland annat ett preludium av Bach, en toccata av Henry Purcell och Gammal fäbodpsalm från Dalarne av Oskar Lindberg.
- Jag skulle inte ha valt det programmet i dag. Nu vill jag ha mer variation. Men då var jag nybliven student och tog de bravurnummer jag hade hunnit lära mig vid sidan av skolan, säger Olle.

Det var inte Olles första konsert. Han började läsa noter redan som barn, när han hörde fröken i småskolan spela psalmer på morgonbönen.
- Jag kunde ge mig katten på att tanten spelade fel. För att kolla det lärde jag mig läsa noter i min morbrors koralbok. Och visst spelade hon fel, det såg jag då.

Missade grön knapp
Då, för 45 år sedan, var Agneta nybörjare. Fastän hon och Olle övat flera gånger veckorna före konserten gick det inte utan missöden.
- Jag skulle ha dragit i en liten grön registerknapp, men jag tappade bort mig i noterna, säger hon och ser olycklig ut vid blotta minnet.
Med hjälp av registerknapparna förändrar man orgelns klang. Agneta försäkrar att det är ett
sjå att samtidigt med notläsningen hinna se vilka knappar som ska ut och vilka som ska in - och var på orgeln de sitter.
Numera behöver Agneta inte öva före en konsert. Noterna läser hon direkt, och registerknapparna behöver hon för det mesta inte tänka på. I Matteus kyrka regleras orgelns stämmor sedan flera år med hjälp av ett programmerbart dataminne.

 

Ska spela orgelsymfonier
När Olle har konserter på andra platser i landet händer det dock att registreringen sköts för hand, och då får Agneta hjälpa till.

När Olle går i pension den 1 februari år 2001 har han varit organist i Matteus kyrka i nära 33 år. Hans veckokonserter är en institution sedan 27 år. Särskilt populära har promenadkonserterna på lördagarna blivit. Då kan folk komma och gå som de vill.
Så ofta hon kan är Agneta bladvändare. Det blir ofta, för på lördagarna är hon ledig från arbetet som bibliotekarie på Komvux.

 

"Musiken rinner över"
Fritiden ägnar hon åt fotografering och datorer, medan Olle komponerar. Vid sidan av hundratals större och mindre verk har han skrivit sex orgelsymfonier, som han tänker spela i Matteus kyrka  i höst.

Komponerandet är en aktivitet som pågår nästan jämt, inte bara när han sitter och skriver ner noterna på papper.

- Rätt vad det är när vi umgås blir Olle tyst. och då förstår jag att det inte är någon idé att prata. Då pockar musiken över i hjärnkontoret på honom, berättar Agneta.